Spontant sommarlov.

Jag har införskaffat en MaxBook pro. Den är så, så vacker. Visserligen är styrplattan inte helt fungerande då den stundtals bestämmer sig för att hata mig och randomly gå sönder, men i övrigt är jag brutal-nöjd med mitt inköp. Förhoppningsvis kommer jag under morgondagen få möjlighet att på garantin lämna in den och få problemet åtgärdat. Tills dess behandlas mitt tekniska nytillskott med synnerligen stor försiktighet.

Så går det väl när man köper saker på blocket, antar jag. Har för mig att det är återstående ett års garanti kvar dock, så det blir nog bra.

Nu när sommarlovet är här lämnas jag med stora högar tid vilka bara väntar på att utnyttjas. Det är trevligt, för man kan följa alla impulser och göra precis det man vill göra, vad den än är. Arrangera potatisar, rita, skapa filmer om ledsna gurkor, retas med sin fader, beskåda människor nedanför balkongen, you name it. Jag lever för att göra det som känns bra, och det känns bra.

Ni får ursäkta de senaste bildtomma inläggen förresten. Tanken är att jag ska skapa en egen bild till varje inlägg så att jag har NÅGON form av unikt element i bloggen, men det har inte blivit av. Att rita bilder till bloggar om skolavslutningar och andra mer eller mindre deprimerande saker har helt enkelt inte varit av intresse.

Eh..jag ska åtgärda detta..någon gång..

Skolacslutning: Waldorf VS Karro!

Okej, NU är det sommarlov. Definitivt och oändligt sommarlov. Jag bara konfirmerar tanken så att både du och jag har det fastställt. Sommarlov.

Idag har jag beskådat en av de lamaste skolavslutningarna någonting. Jag hade ingen aning om att kommunala skolor var så fantasilösa! Fyra-fem urtråkiga perfektade sånger, ett oinspirerande tal av random rektor ( den gamla tycks under det gånga året ha slutat, eller genomfört ett könsbyte. ) för att sedan avslutas med smygkristen allsång.

Nej, det här var inte okej. Jag minns Waldorf. Där brukade minsann ALLA vara med och bidra, även ifall ens nummer var fruktansvärt monotont och som hämtat ifrån alla klyschors avgrund. Det värsta var väl när en synnerligen omotiverad klass kom dragandes med en dikt skriven av vår galna men ack så fantastiske kemi-lärare Hartan, kryddad med ord som "Grönt", "Kraftfullt" och "Jord" med tillhörande tysk brytning.

Illa, men väldigt väldigt mysigt, och somrigt.

På en kommunal avslutning är det dock annorlunda. Här framför musik-eleverna ett par relativt vackra men ack så opersonliga sånger. Efter det avslutas det hela och man är fri att gå, jösses.

Nu ska jag försöka snickra ihop något vettigt så att min lilla men någorlunda hängivna fanbase blir glada.

Jag passar på att önska alla människor vilka välsignats med ett sommarlov ett gott sådant, och alla människor vilka inte haft den turen en god sommar iallafall. Derp!

Jajjebox! Det är sommarlov. Det är sommarlov. Det är sommarlov.

Okej, det är inte riktigt sommarlov ännu, det återstår två relativt slappa skoldagar innan man kan bränna upp samtliga anteckningsblock och dricka sig rådlös på glädje och lathet (typ, mjölk), MEN DET ÄR NÄRA. Jag känner riktigt vibrationerna. Snart, snart snart påbörjas en lång synnerligen trevlig vila inför nästa skolår, nästa etapp.

Jag hade helt glömt bort hur man lever utan en stor tyngd av läxor och ansvar på axlarna. Den där natten jag vanligtvis spenderar på arbete & ångest ligger som ett stort tomt hål i mig. Jag vet inte riktigt vad jag ska göra nu när allt är klart, nedpackat och inte kommer att användas förrens om två långa månader.

Men hey, jag klagar inte. Det ligger en lång stor vila fylld till bredden med glass, brutal-kallt vatten, sand och många långa sena nätter med mitt spel framför mig. Det ska bli trevligt.
Visserligen har mitt vanliga lov blivit nedkortat till ynka två veckor vilket är oroväckande lite jämfört med tidigare ledigheter, men jag tänker att jobbet i fråga kommer vara sådär underbart så det ska nog nte göra så mycket. Jag gör det jag brukar göra, fast jag får pengar för det. Det blir skitbra.

SÅ, JA.
DERP.