Jag vaknade två på natten med Justin Biebers "Baby" på huvudet inatt. Jag tror att någon där uppe inte gillar mig. Eller, de kanske gillar mig, men de gillar mig ännu mer när jag är helt miserabel och döende. Gud trollar mig, fuck yeah!
Så, det är alltså måndag idag. Jag känner mig sådär derp-trött som man bara kan känna sig när man sitter vaken till halv ett på natten för att sedan vakna upp av random inbillad musik några timmar senare. Allting suger, wooo.
Det är underligt. Jag har ett nästan sjukligt begär av att posta världsvana citat på interrrrnet vilket inte avtar. Det är irriterande då världsvana citat brukar vara allt annat än världsvana utan endast töntiga. Jag kan ju alltid göra en serie om det om inte annat paha. "Hur Sebastian förvandlades till en ständig citat-maskin!"
Just det. Sebastian är jag ja. Jag är en relativt ung människa. Jag typ, går i skolan och grejor. Resten av tiden spenderar jag på att ha ångest över att gå i skolan eller i att spela saker, såsom LittleBigPlanet.
LittleBigPlanet är ett fullkomligt briljant spel jag kommer trycka upp i ansiktet på dig när du minst anar det, fo reeelz'. Akta dig för att sitta med mig på bussen. Jag kan randomly börja prata om checkpoints, poängbubble-placering och communityts struktur. Jag har spelat det i närmare 2.5 år nu.
Jag vet, helt galet. Det är nästan som att jag och LBP har utvecklat ett förhållande och är på väg att gifta oss och skaffa oss ett par barn. I Januari införskaffade jag dock den andra delen i detta briljanta spel, jag köpte upp mig så att säga. Den gamla mjukvaran var för klen. Jag var nog den första att överge mitt älskade LBP och byta in det mot min nya kärlek, LBP2. Haha, jag är en sån douche. Då jag definitivt kommer behandla det här ämnet frrruktansvärt grundligt i ett senare skede väljer jag dock att avsluta min paragraf om spelet, här.
Men annars är jag väl en vanlig människa, antar jag. Jag har en tendens att dagdrömma om random saker när folk inte pratar med mig, något som resulterat i stora mängder ideér och desto mindre studerande. I nuläget är jag som en stor idé-maskin. Det är helt galet. Jag är en pina att umgås med för jag bara pratar om mina random ideér hela tiden. Förmågan att spola tillbaka tiden, dansande katter, igelkottar som egentligen är marsvin. You name it.
Jag avslutar här och drar mot ljusare marker. Känner mig sådär härligt miserabel idag men den känslan planerar jag att avskaffa med några nypor socker och en stor mängd läsning. Ut ur min värld, in i en annan. Förhpoppningsvis är den inte lika förvirrande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar